Dikt av Nataliya Anurova, från läger 4
EN VACKER VACKER DAG
vad som väntade mig här, det visste inte jag
Nya individer har jag fått lära känna
men ingen av er alla vill jag just nu lämna
Jag satt på en klippa, bland vatten och vind
tog ett djupt andetag... blundade och låtsades vara blind
Jag såg ingenting, men hörde allt ändå
jag hörde vind, jag hörde vatten
Jag fick den bästa känslan man någonsin kan få
Sen öppnade jag ögonen och såg mig omkring
då stod alla människor runt om mig i en ring
De dansade och sjöng och ropade mitt namn
Sen sprang de alla mot mig och höll om min famn
Jag fick så många kramar
men jag ville ju ha fler
och efter några dagar
fick jag mer och mer och mer
Nu stod jag barfota på marken
och tänkte på mitt liv
jag tänkte på den stora saken
att jag måste ta ett nytt kliv
Jag tog ett kliv åt höger
men stannade ett tag
Sen tog jag ett åt vänster
vart jag var nu, ja, det visste jag
Jag var glad och jag var lugn
Jag var bara mig själv, bara den jag är
Det är så mycket man kan uppleva på endast några dygn
och detta, ja, detta innebär
att jag varit lycklig med er alla
och önskar er alla väl
Till protus jag kom, en vacker vacker dag
vad som väntade mig här, nej, det visste inte jag
Till protus jag kom, en vacker vacker dag
och det jag upplevt här med er alla, nej, det glömmer aldrig jag!
♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥
Nancy's upplevse från finska Protus
Livet leker när det finns så fantastiska människor runt omkring en!
Del 1
”Nu finns det en chans att vara ledare i Finland på ett svenskspråkigt läger” stod det i mejlet som Ellen hade skickat. Jag gav inte detta mejl stor uppmärksamhet när jag läste det eftersom jag hade tre prov den vecka och allt jag kände var att jag inte hade tid för någonting alls. Jag kunde inte tänka något annat just då än att bara plugga. Två dagar senare när jag var på väg hem från skolan satt jag i tunnelbanan som åkte mot Ropsten. Helt plötsligt tänkte jag på Ellens mejl och funderade lite kring det. Det var så mycket jag ville veta om hur Protus fungerade Finland, där den också har sina rötter. Jag ville uppleva det själv med mina sinnen. Jag bestämde mig för att åka. Om nio dagar var utbildningshelgen och jag tog direkt kontakt med Otso i Finland. Sedan blev Alexander Holst min kontaktperson. Jag och han pratade en del på facebook och det kändes bra. Jag såg väldigt mycket fram emot att åka men jag var samtidigt ganska nervös. Allt jag tänkte på var att jag inte kommer känna någon alls och dessutom kommer jag att befinna mig i ett annat land. Hur skulle allt detta gå?
Fredagen kom och jag avslutade FN-rollspels vecka i skolan med en enorm glädje! Sedan träffade jag en väninna och fikade med henne. Hon följde med mig till Arlanda. Det är alltid trevligt med sällskap. Jag satte mig på planen och började flyga. En spännande men också nervös känsla uppstod i magen. Jag tänkte inte så mycket på den. Jag satt och njöt av lugnet på flygplanen. Helt plötsligt var jag framme. Det gick så snabbt!
Line som också skulle åka med till utbildningshelgen dagen efter kom och hämtade mig från flygfältet. Jag hade inte en susning om vem hon var förutom det lilla Alexander hade berättat om henne på telefonen. Men Line var en schysst tjej! Vi åkte hem till henne och hon serverade mig en sen vegan middag vilket fungerade kanonbra! Sedan var det dags att lägga sig. Det hade varit en lång dag för mig så jag såg fram emot att lägga mig och sova. Men innan jag sov satt jag en stund och fantiserade om morgondagen. Fantasin såg händelserik och fängslande ut! Jag la mig, drog täcket över kroppen, blev varm, blundade och till slut sov!
Larmet slog till kl 07:30 på morgonen och det var en härlig känsla att jag var pigg och utvilad. Jag hade en känsla av att den här helgen kommer bli intressant och lärorik. Jag reste mig upp med ett leende och tog en snabb dusch i Lines badrum. Sedan käkade jag och hon frukost och vi begav oss till bussen som skulle ta oss till lägergården. När vi var framme vid busstationen såg jag så många människor samlade runt bussen. Protus känslan uppstod genast, trots att jag inte kände dem! Tänk hur det kommer bli när jag kommer lära känna dem! Jag såg Alexander och pratade lite med honom om resan. Sedan klev vi alla på bussen och började åka.
Dagen fortsatte och var full igång med aktiviteter som diskussioner, lekar och sketcher. Vi var fem blivande ledare i vår grupp och två utbildare samt en rekryterare. Där upptäckte jag den första skillnaden. På mitt läger i somras var vi ungefär 11 ledare och på våra utbildningshelger i Sverige hade vi inga rekryterare. Så roligt och intressant är det att bli bekant med en ny kultur och ett nytt arbetssätt. Schemat under dagen och på söndagen var smockfull! Detta var inte jag van vid vilket gjorde att jag blev en aning trött. Jag satt och tänkte på hur lugnt vi hade det på utbildningshelgerna i Sverige, men ändå hann vi med allt. Man önskade ju att det var så även i Finland men det var full förståeligt att deras schema såg ut på det viset. De skulle hinna med ungefär samma saker på åtta dagar medan det svenska Protus läger består av 12 dagar. Vi hade alltså mer tid på oss i Sverige.
Under slutet på söndagen när vi packade för att återvända hem kände jag en enorm tråkighet. Det var så underbra stämning både när vi alla satt och åt i matsalen och när vi satt i grupper och arbetade. Jag ville helt enkelt inte komma därifrån, men jag måste ha gjort det. Jag hade skola dagen efter. Vi återvände från lägergården till Helsingfors med bussen. Jag tog från alla finska vänner och åkte med Alexander till flyfältet med en känsla som faktiskt är obeskrivlig. Jag kände mig så varm i kroppen och hjärtat log stort! Helgen hade blivit lyckad!
Del 2
På söndag kvällen satt jag där på sängkanten och hade panikångest! Hade fem prov denna vecka och skulle åka till andra utbildningshelgen under helgen i Finland. Hur skulle jag klara det??! Jag tog fem djupa andetag och övertalade mig själv om att allt skulle gå bra. Hela veckan pluggade jag som aldrig förr och tänkte att det är på tiden att jag ska åka till Finland nu i helgen. Jag behövde komma bort från skolan!!! Fredagen som jag hade längtat efter kom och jag satte mig på flyget och landade i Finland om en timme. Denna gång var jag inte lika nervös vilket kändes skönt! Jag sov över hos Lines syster Matilda och vi åkte tillsammans till busstationen på lördagsmorgon. Matilda bodde hos sin moster denna helg som hade rest utomlands. Det var alltså inte mycket att laga till frukost men Matilda lagade gröt till oss båda.
NyvaknaMatilda
På väg till busstationen köpte vi något att äta till den riktiga frukosten. Denna helg fanns det mycket snö på marken i Finland jämfört med Sveriges torra gator. Men luften i Helsingfors var lugn och mild. Ljuvliga våren var alltså på väg. Som vanligt var det många fina människor som stod samlade runt bussen. Det är alltid så härligt att se Protus ( Protu i Finland)människor. Vi begav oss direkt till en annan lägergård denna helg som hette Räyskälä. När vi kom fram sken solen. Snön såg så vackert och oskyldig ut!
Jag satt och pratade med Alexander om jag kunde göra ett personporträtt av honom som jag kunde använda till min svenska reportage.
Alexander är glad och säger att självklart får jag göra ett personporträtt av honom!
Jag hade skrivit ihop frågor när jag flög till Helsingfors. Nu ställde jag bara dem och fick kloka svar av Alexander. När jag blev klar trädde den energiska flickan in i rummet.
Söta Maja stavar sitt namn som ”Maija”. Det tyckte jag var en aning gulligt.
Efter att ha intervjuat Alexander och pratat med Maja går jag ner till rummet där min grupp är full igång. De har gjort en karta som beskriver Protus så bra!
Dessa är vår beskrivning och våra mål med ett Protusläger. Jag tycker de är så fängslande och underbara. Det tycker ju egentligen alla för Protus är bäst!
Denna helg blev minst lika rolig och lärorik som förra helgen! Jag fick dessutom tillbaka min kavaj som jag hade glömt här sist. Vi åkte på söndagen runt 13:30 till Helsingfors där jag sedan tog bussen till flygfältet. Medans jag åkte buss tänkte jag att livet leker och det så härligt att leva när det finns så fantastiska människor runt omkring en!
Jag satte mig på flygplanen och var hemma på den svenska marken igen. Två bästa helger i Finland. Fler ska det bli!
Puss och kram!
Nancy Kaur Minglani